Historia
De första Highland Cattle, två 1-åriga kvigor Jenny och Johanna kom till Rösarp hösten 1988. Sedan dess har djur antalet ökat och idag finns ca 35 djur, varav 14 kor.
Totalt brukas 14 ha åkermark (framför allt slåttervall) och djuren betar på 17 ha naturbetesmarker. Sedan år 2000 bedrivs ekologiskt växtodling och djurhållning. Fr.o.m. 2010 är företaget certifierat enligt EU:s ekologiska regler av Smak.
Djurhållning
Djuren hålls i tre olika grupper, ungtjurar, kvigor samt kor + stamtjuren. För att få djuren mer lätthanterliga och tama brukar jag binda upp kalvarna under ca en vecka i samband med att de skiljs från korna vid ca 8 månaders ålder. Då hanterar jag dem mycket, bl.a. genom att borsta dem och mata dom med “godis”. Därefter flyttas de ut till gruppen med ungtjurar resp. gruppen med kvigor. Varje djurgrupp har en ligghall och en el-vattenkopp. Vintertid utfodras djuren med ensilage balar i rundbalshäckar. De är placerade på en gammal vall på åkermark som ska plöjas upp följande vår. Häckarna flyttas runt på åkern så att marken inte blir alltför upptrampad. Utöver bete och ensilage får djuren bara mineralfoder och salt. De bästa djuren säljs till avel. Varje år slaktas några 2,5 år gamla ungtjurar och ev. någon utslagsko vilka säljs som köttlådor. Slaktvikten för mina tjurar vid 27-30 månaders ålder brukar varierar mellan 270 och 320 kg.
Vägning
Jag har alltid vägt födelsevikter på kalvarna. 200-dagarsvikt och 365-dagarsvikt har jag vägt sedan 2007.
Födelsevikten vägs senast 4:e levnadsdagen, 200-dagarsvikten vägs mellan 150-250 dagars ålder och 365-dagarsvikten mellan 325-425 dagars ålder. Vikterna rapporteras till husdjursföreningen och korrigeras efter ålder vid vägning.
Av korrigerad 200-dagarsvikt får man fram uppgiften om daglig tillväxt från födelse till 200 dagars ålder (avvänjning från kon). Denna tillväxt visar hur bra kon är på att föda upp sin kalv. Tillväxten mellan 200 dagar (avvänjningen) och 365 dagars ålder visar djurets egen förmåga att tillgodogöra sig grovfoder.
Efter att ha vägt mina djur under några år har det varit mycket lärorikt för mig att jämföra vikter och tillväxtsiffror i min egen besättning. Jag har genom detta kunnat se egenskaper som de olika stamtjurarna tillfört besättningen, vilket senare påverkat mitt avelsarbete. Dessutom är vägningarna bra tillfällen att hantera djuren. Eftersom djur i olika besättningar har olika förutsättningar (t.ex. olika näringsinnehåll i grovfodret, olika typer av beten(naturbete eller åkermarks bete), olika hårt avbetat, kraftfoder eller inte kraftfoder) är det inte så intressant att jämföra vikter och tillväxt med andra besättningar.
